whitetiger

I went to the club today for traning.
Damn it feelt nice.
I dont like sparring that much but today it was nice.

I havent been traning for some time and I was a bit stiff. But it was nice.

I feeling good in fighting now.
I was better then I thought I was going to be. But I have my problem with keeping my guard thight. Its often that punches slip thourgh.

My right kicks is VERY fast thats for sure. And I am one of the best on chlinching on the club. But punches I have never been good at.

So I need to work hard on that.

It feels so nice to be back on track again. I am feeling strong again.

I maby have a fight coming up the 15 of december. Agianst Sebastian from Halmstad Muay Thai. The fight will go of at the club in Stockholm. Who ever want to go and see it are realy welcome. Its just talk to me.

To bad it costs a small amont of money. I hope it will be a fight. Thay havent asked Sebastian yet so I dont know if it will be. You never know fore sure if there is gona be a fight til the moment you step in to the ring. One time before I did my medical exam and wight in but 30 min before the fight thay anonced that my fight was not to be. In fighting and all. Its worst the days before and the fighting day. Damn you are SO nerves. But once that bell rings in the first round. You are absolutly cool. At least I am.

This Sebastian is ranked secound in Sweden in my wight class. He got silver in the Swedish Championships 2006. So I think this is going to be my hardest fight I have had. And the most difficult one. But I realy hope it would be. I am looking forward to meet him in the ring.

Also, the person who aranges the fights got a proposal from England for me. An A-class fight ( A-Class, means that there is Thailand rules ) with the flight and hotell included and I would have get some nice money for the fight. He turned them down becouse he dosent think I am that rady yet but in 6 monthes or a year maby. But I was realy flatterd about it.

In England thay have the same truble as in Sweden. No compeditors in the -54 kg class. So I am back in gear again and it feels great. One thing that dosent feels great is that my girl is sick or something. I hope it will not last that long and she will be better realy soon.

Tody I feelt realy tierd and lazy.
But I know that I have to triane so I musted up the energy to go out and run and did some strenght exercises.

A muay thai fighter must run constantly and alot.
Or else you dont last the rounds in the ring. You get tierd and want to stop? Then DONT! In the ring you alsow get tierd and sometimes wannt to stop. But the guy that is punching and kicking you with full force dosent stop becouse you are tierd.

I havent gott the time to traine as I would want to latly.
But I just have to anyway. When I run I think of the next fight and how hard it will be. The glory in fighting is a special one I think. I havent seen that in other sports as much. I dont know but I just dont see that edge in other sports persons that fighters have.

The body aches with pains and are tierd and just want to give up sometimes when you workout. But you just cant get in to the pain. If you keep moving forward and take it all.
That is how you win. In a fight you might get hurt and feel pain you wouldent belive and tierd that you need to puke. That is when the magic about this types of sports kick in. Who wants to win the most? Who has the biggest hart and the most will?

To bad that not many peaple like it or understand it. My parents think I traine to much. My grandmom wannts to forbid me from the sport.
The thing I want is that peaple would enjoy what I do and come to cheer me on. I fight partly for myself. But mostly for my close ones and a big deal I fight for love. I am a romantic guy and the things in the ring is a big thing about who I am and whats inside my heart.
I have always have my dream picture in my head that I have a girlfriend how jsut go nuts if I win a fight. That would be one extremly good feeling. But if thay dont like it att all?

But all in all I feel alright now that I just whent out and run for about 7 km.

Today I should have gone to my traning.
But no.
I hade to work so late that I dident manged to do that.

That is realy something that pisses me off.
When I cant trine I become frustrated angry and aggro.

My Teacher Peter is maby woudnering where I am.
It feels like I let him down, and I know that if that I dont show up I dont get any fights and I wont make it to the Swedish Championships in mars.

And I alsow know that my body gets weaker. My work is killing me. It makes me feel shit when this happandes and it gets in my way to pursiute my dream. Gah am angry right now at my work.

I should work on friday alsow. I think I will work half the day then split of and traine. I dont know. I feel weak now and I hadent have any time to traine properly.

Ulf Byman (Slagskeppet) VS. Mikko Hyttinen (Joen Thainyrkkeilijät) - 57 kg.

Dagen före:
Dagen före match. Jag ligger i min säng hemma och lyssnar på musik och är nervös. Åkers sedan iväg med tåget till Silja terminalen där man möter upp gänget som består av Temu, den stora finnen som fixar våra matcher. Peter Lööf min huvudinstruktör, Matts som ska med och vara en av poängdomarna, Alexander som ska fightas och hans flickvän. Sedan även Dag och Kalle som båda sak gå match.

Denna kvällen spenderar jag med att käka mat med gänget och prata med min Sofie i telefon. Jag är nervös och utråkad. Sedan går vi och lägger oss. Det är tiden före match som är jobbig. Väntan inför att man ska upp i ringen och göra något. Just att dem få minuterna är något som kommer sitta för livet.

Gör man dåligt ifrån sig kommer man komma ihåg dåligt. Gör man riktigt bra ifrån sig kommer man vara väldigt lycklig ett bra tag. Just därför är jag rädd, inte för att bli skadad, men för att bli utklassad, för att jag inte ska orka eller för jag inte kan göra bra ifrån mig.

Match dagen:
Vi vaknar på båten och väger in det första vi gör på båten. Jag ska gå en match på -57 kg. Alltså får jag och min motståndare väga max 57 kg. Jag väger in på 54 kg. Efter frukost buffen på båten åker vi med minibussen som står och väntar på oss. Den åker de 4 timmarna som tar att köra från Helsinki till Jyväskylä. Frame i Jyväskyle så käkar vi mat på en thailändsk resturang. Denna resturangen är sponsor för galen så vi äter gratis. Sedan åker vi till vårat hotell som också är sponsrat så hotellrumen är gratis. Jag delar rum med Peter och vi båda är trötta. Det är ca 2 timmar kvar före vi ska åka iväg till arenan där vi ska fightas så vi somnar och vaknar ca 30 min före vi ska åka iväg.

Före Matchen:
Vi anländer på arenan och tar direkt ett omklädningsrum. Jag bytter om och blir masserad med liniment och får en kräm på smallbenen som gör att jag inte känner något på mina smallben. Jag är nervös och fokuserad. Jag tänker hur matchen kommer se ut.

Jag ser framför mig mina slag och spark kombinationer och kommer på olika taktiker. Denna arenan är större än andra ställen jag har fightats på. Det är en riktig sport arena med läktare och en större gala. Det är musik och DJ och tom ringtjejer som har minimalt med kläder på sig. Men allt ger en bra atmosfvär. Före matcherna så går alla fighters upp i ringen och hälsar på varandra och hör nationalsångerna av dem natinoanliteter som var där altså. Svergie, Finland, Letland och Irland. Jag är andra matchen på schemat.

Matchen!:
Nu var det dags. Jag går in till salen där ringen står med låten ?Welcome to the New Dimension? med Ayreon. Tittar på min motståndare som ser ut att vara min storlek. Får på mig skydden och min egen mongh khon på huvudet sedan börjar min Ram muay. Dansen som man gör före varje match för att visa respekt för din tränare. Min motståndare går endast runt ringen. Men som den sanna thaiboxaren jag är så fullföljer jag hela min ritual.

Rond 1:
Jag börjar med min vanliga still att avakta. Jag är 100% fokuserad på att kontra det första min motståndare gör. Han rör sig lite framåt och jag lite bakåt. Efter några långa sekunder så sparkar han en låg höger spark som träffar halvbra. Jag känner att han tar i med allt han har och om han får in 10 sådana till komemr de göra ont i mitt ben. Men märker även att han tappar guarden i sparken och är väldigt stel. Han följer upp med lite slag och jag kontrar sedan med en spark.
 
Vi kommer in i chlicnh och jag märker nu att jag är den mera erfarna och kontrollerade fightern. Nu använder Uffe sina ökända knän och knäar honom före han får ned mig i matan pga jag har dålig balans. Jag rullar runt o studsar upp snabbt. Vi krigar endel och just denna delen komer jag inte ihåg så bra. Vi sparkar och han slår mer än mig. Han träffar däremot mindre än mig. De han träffar är hårt men jag tror att han komemr bli trött vilken minut som hälst av att han just tar i med all styrka han har och ingen teknik i sina tekniker.

DING!

Rond 1 är slut. Jag går till Peter i ringhörnan och säger: ?Jag tar honom på kontroll.? Peter säger att han redan är trött och jag kommer ta detta. Han säger till mig att efter han har sparkat ska jag direkt ta tag i hans nacke och in och knäa.

Rond 2:
Rond 2 börjar och han sparkar och jag blockar sedan följer jag Peters taktik. Jag tar tag i hans nacke och sköljer över honom med de hårdaste knäna jag har gjort. De smäller i hans kropp och jag känner att han är slut. Såhär fortsätter de mesta av ronden.

Han sparkar eller slår lite halvdant sedna hoppar jag på honom och knäar honom . Han får tag i mitt ben en gång och försöker fälla mig men jag har bra balans och det slutar med att han ramlar av vikten av mitt ben.

Nu är han totalt slut och det är nu i andra ronden jag kommer igång som bäst. Men jag knäar slut honom i den. Jag satte runt 3 st sparkar i hans huvud denna ronden. En av dem direkt efter chlicnhen som var väldigt nära men satt klockrent.

DING!

Ronden är slut och jag går till min ringhörna. Domaren säger til mig att koma ut och visar att min motståndare ger upp.

Prisutdelning:
Det är klart. Jag har vunnit på TKO ( Teknisk Knock Out. ). Jag får höja mina händer i skyn och hör publiken jubel. Sedan får jag en väldigt fin och stor pokal för mitt arbete, och den var stor. Efter matchen säger Peter även. Shit din motståndare måste ha ont nu.

Slutsats: Min slutsats av allt detta är. Jag är glad och stolt för min första TKO vinnst och de var roligt att totalt köra över honom. Men däremot lärde jag mig inte så mycket av denna matchen eftersom han var så mycket sämre än mig. En annan lite mindre nackdel var att de endast var 150 till 200 i publiken.

Lite lite men de funkade ju. Att vara i ringen och fightas är där jag hör hemma. Av dem personerna som satt i publiken är var och en av thaiboxarna som gick upp i ringen en hjälte.

Folk som inte är inne i de brukar oftast klassa en som man är dum och dem förstår inte hur man kan slås mot varandra med mera. Det är synd. Men av dem som satt och tittade är man en hjälte. Att känna sig så som en hjälte är otroligt.

Synd att jag inte hade mina nära och kära med för att se detta. För att vissa upp vem jag är. För den jag är i ringen är väldigt mycket av det man är i verkliga livet. Det är de där få minuterna som är sanigens ögonblick. När jag började Thaiboxas trode jag aldrig i mina vildaste drömmar att jag skulel åka till andra länder o bo gratis o käka gratis för att fightas och göra sådana här saker. Det känns väldigt stort och otroligt bra.

Skaderaport:
Lite ont under högra knät på smalbenet endast. Inget märkvärdigt.